Ordlista A-Ö

 

Avfuktning

När en fuktig yta skall torkas ut och man beräknar hur mycket torkkapacitet som krävs och därefter installerar avfuktarmaskiner som ställs på plats för uttorkningsprocessen. Därefter sker löpande uppföljning och översyn tills önskad fuktnivå är uppnådd och säkerställd.

 

Avvikelserapport

Ett dokument i vilket man rapporterar avvikelse från uppställda krav. Avvikelserapporten ska även innehålla ett förslag på åtgärd för att avhjälpa avvikelsen och vem som är ansvarig för att utföra dem.

 

Bygga F

En metod för en fuktsäker byggprocess - är en systematisk metod för att säkerställa, dokumentera och kommunicera fuktsäkerhet genom hela byggprocessen. ByggaF innehåller en mängd hjälpmedel i form av anvisningar kontrollplaner och checklistor.

 

Bygga L

En metod för lufttät byggprocess - är en systematisk metod för att säkerställa, dokumentera och kommunicera lufttäthet genom hela byggprocessen. Den innehåller många hjälpmedel i form av anvisningar, kontrollplaner och checklistor.

 

Byggnadens energianvändning

är den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även dess energianvändning.

 

Byggnadens fastighetsenergi

är den del av fastighetselen som är relaterad till byggnadens behov där den elanvändande apparaten finns inom, under eller anbringad på utsidan av byggnaden. I denna ingår fast belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen. Dessutom ingår energi som används i värmekablar, pumpar, fläktar, motorer, styr- och övervakningsutrustning och dylikt. Även externt lokalt placerad apparat som försörjer byggnaden, exempelvis pumpar och fläktar för frikyla, inräknas. Apparater avsedda för annan användning än för byggnaden, exempelvis motor- och kupévärmare för fordon, batteriladdare för extern användare, belysning i trädgård och på gångstråk, inräknas inte.

 

Byggnadens specifika energianvändning

Byggnadens energianvändning fördelat på Atemp uttryckt i kWh/m2 och år. Hushållsenergi inräknas inte. Inte heller verksamhetsenergi som används utöver byggnadens grundläggande verksamhetsanpassade krav på värme, varmvatten och ventilation.

 

Certifierad fuktsakkunnig

Boverket håller på att arbeta fram certifieringsregler för bl.a. fuktsakkunniga. Bakgrunden till certifieringskravet för kontrollansvariga och sakkunniga är tjänstedirektivet inom EU som anger vilka regler och villkor som ska gälla för tjänsteleverantörer på EU:s inre marknad. Certifikatet visar att personen har den utbildning och erfarenhet som behövs för att klara arbetsuppgiften.

 

Certifierad termograför

En utbildad termograför som har certifikat som visar att personen har den utbildning och erfarenhet som behövs för att klara uppgiften.

 

Diplomerad fuktsakkunnig

Diplomerad Fuktsakkunnig är en titel som erhålls efter genomförd utbildning på FuktCentrum, Lunds universitet, som lär ut metod för Fuktsäkerhet i Byggprocessen.FuktCentrum genomför utbildningen för redan tidigare fuktsakkunniga som har god byggteknisk bakgrund och erfarenhet från byggbranschen. Utbildningen motsvarar 5 poängs högskolestudier.

 

Elvärme

Uppvärmningssätt med elektrisk energi, där den installerade eleffekten för uppvärmning är större än 10 W/m2 Atemp. Exempel är berg-, jord-, sjö- eller luftvärmepump, direktverkande elvärme, vattenburen elvärme, luftburen elvärme, elektrisk golvvärme, elektrisk varmvattenberedare och dylikt. Eleffekt i fastbränsleinstallation, som installeras för att utgöra tillfällig reserv, inräknas inte om fastbränsleinstallationen är konstruerad för permanent drift.

 

Energi för komfortkyla

Den till byggnaden levererade kyl- eller energimängd som används för att sänka byggnadens inomhustemperatur för människors komfort. Kylenergi som hämtas direkt från omgivningen utan kylmaskin från sjövatten, uteluft eller dylikt (s.k. frikyla), inräknas inte.

 

Energisamordnare

anlitas för att ställa krav, rådge och göra beräkningar för olika energiaspekter från programhandlingsfasen, via projektering och produktion, till förvaltningen för uppföljning av byggnadens energianvändning.

 

Fuktdiffusion

Innebär att molekyler av vattenånga "vandrar" genom ett material när det är en ånghaltsskillnad mellan materialets sidor.

 

Fuktexpert

En person med djup och gedigen kunskap om fukt och dess inverkan i olika material och konstruktioner.

 

Fuktgranskning

Granskning av handling (ritning eller beskrivning) med avseende på fuktsäkerhet.

 

Fuktinventering

Vid fuktskada eller misstänkt fuktskada genomförs en utredning där man granskar området som befaras ha blivit skadat. En fuktsakkunnig / skadeutredare genomför utredningen och dokumenterar sedan resultatet samt återkommer med åtgärdsförslag.

 

Fuktkvotsmätning

När man mäter fuktkvoten i trä.

 

Fuktmätning

Mätning av fukthalten i trä, betong, luften och klimatkontroll. För vissa mätningar i betong krävs att mätteknikern har RBK kompetens vilket innebär att teknikern är RBK auktoriserad konsult av Rådet för Byggkompetens.

 

Fuktronder

En syn/rondering av byggplatsen där man synar fuktförhållandena på byggarbetsplatsen, speciellt fuktkritiska konstruktioner, materialhantering samt gör mätningar av fukt. Fuktronden görs förslagsvis av entreprenören och byggherren samt fuktsakkunnig tillsammans. Funktronden bör dokumenteras i ett protokoll och på ritning i form av observationer och som foton.

 

Fuktsakkunnig

En person som är sakkunnig inom fuktsäkerhet och anlitas som rådgivare i fuktsäkerhetsfrågor. Den fuktsakkunniga personen kan anlitas för rådgivning i projekteringsfasen av byggherren och i produktionsfasen av entreprenören samt slutligen i förvaltningen av fastighetsägaren. En fuktsakkunnig persons kompetens spänner över samtliga tre områden.

 

Fuktskador

Skador i en fastighet, under produktions- eller förvaltningsfasen, som uppstår pga av fuktrelaterade incidenter . Exempel kan vara direkta vattenskador, läckage, mögel eller smygande växande dolda skador pga fukt som tränger sig in och igenom material och gör skada.

 

Fuktsäkerhet

Säkerhet mot fukttillstånd som är sådana att de förändrar materialets funktion eller kan orsaka skada. Aktuellt fukttillstånd bestäms av egenskaper hos materialet samt den omgivande miljön.

 

Fuktsäkerhetsansvarig

Den person som är utsedd att vara ytterst ansvarig för fuktsäkerhetsarbetet på byggarbetsplatsen genom hela projektets gång.

 

Fuktsäkerhetsbeskrivning

Dokument som beskriver krav på fuktsäkerhet samt hur fuktsäkerhetet ska genomföras, följas upp, dokumenteras och kommuniceras. Upprättas av fuktsakkunnig. (se även fuktsäkerhetsplan, fuktprogram)

 

Fuktsäkerhetsdokumentation

Dokumentation av fuktsäkerhetsarbetet i ett projekt. Den kan t ex innehålla fuktsäkerhetsbeskrivningen, dokumentation från fuktsäkerhetsprojekteringen, resultat från fuktmätningar och andra kontroller som berör fuktsäkerheten, protokoll från fuktmöten och fuktronder samt drift- och underhållsinstruktioner som påverkar byggnadens fuktsäkerhet.

 

Fuktsäkerhetsplan

Dokument som beskriver krav på fuktsäkerhet samt hur fuktsäkerhetet ska genomföras, följas upp, dokumenteras och kommuniceras. Upprättas av fuktsakkunnig. (se även fuktsäkerhetsbeskrivning, fuktpprogram)

 

Fuktsäkerhetsprogram

Dokument som beskriver krav på fuktsäkerhet samt hur fuktsäkerhetet ska genomföras, följas upp, dokumenteras och kommuniceras. Upprättas av fuktsakkunnig. (se även fuktsäkerhetsplan, fuktsäkerhetsprogram)

 

Fuktsäkerhetsprojektering

Systematiska åtgärder i projekteringsskedet som syftar till att säkerställa att en byggnad inte får skador som direkt eller indirekt orsakas av fukt. I detta skede anges även de förutsättningar som gäller för produktions- och förvaltningsskedet för att säkerställa byggnadens fuktsäkerhet.

 

Fuktsäkerhetsåtgärd

En åtgärd för att säkerställa att en byggnadsdel är fuktsäker eller byggs på ett fuktsäkert sätt.

 

Fuktsäker förvaltning

Att förvalta sina fastigheter med fokus på fuktsäkerhetsarbetet i förebyggande syfte och på så vis minimera risken för ev fukt- och/eller vattenskador på befintliga fastigheter.

 

Fukttekniker

Personer som arbetar med olika former av skadebegränsning av vatten- och fuktskador. En fukttekniker utför fuktmätningar, besiktningar och montage av avfuktningsutrustning. Arbetet utförs i befintliga byggnader såväl som under nyproduktion.

 

Fukttillstånd

Nivå på fuktförhållanden i ett material. Fukttillstånd för material kan beskrivas som fukthalt, fuktkvot, relativ fuktighet med mera.

 

Fuktutredning

Det undersökande arbetet som utförs av en fuktsakkunnig person på en fukt- eller vattenskadad yta i en fastighet eller på ett byggprojekt.

 

Hushållsenergi

Den el eller annan energi som används för hushållsändamål. Exempel på detta är elanvändningen för diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat (även i gemensam tvättstuga), spis, kyl, frys, och andra hushållsmaskiner samt belysning, datorer, TV och annan hemelektronik och dylikt.

 

Högsta tillåtna fukttillstånd

Kritiskt fukttillstånd minskat med en säkerhetsmarginal.

 

Klimatloggning

Ett sätt att med hjälp av en logger som placeras ut i lokalen enkelt ta del av vilken temperatur och nivå på fukthalten som hålls i lokalen vilket i sin tur påverkar uttorkningstiden av betongen.

 

Kondens

Innebär att fukt transporteras med ett media, oftast luft i byggnadstekniska sammanhang. Ett exempel på detta är när Du blåser på en kall glasruta. Då kan kondens uppstå och det orsakas av att Du blåser på rutan med fuktig luft, fuktkonvektion.

 

Kritiskt fukttillstånd

Fukttillstånd vid vilket ett materials avsedda egenskaper och funktion inte uppfylls.

 

Lufttäthetsplan

Den plan som tydliggör byggarbetet för att erhålla lufttäta fastigheter enligt upprättade och satta energikrav. (Se även täthetsplan)

 

Läcksökning

Det arbetet som utförs i samband med täthetsprovning för att identifiera källor till läckage av luft.

 

Miljöprogram

Beskriver projektets mål och krav gällande miljöarbetet.

 

Normalår

Medelvärdet av utomhusklimatet (t.ex. temperatur) under en längre tidsperiod (t.ex. 30 år). Normalårskorrigering Korrigering av byggnadens uppmätta klimatberoende energianvändning utifrån skillnaden mellan klimatet på orten under ett normalår och det verkliga klimatet under den period då byggnadens energianvändning verifieras.

 

RBK auktoriserad tekniker

En fukttekniker som genomgått RBK utbildning (Rådet för Byggkompetens)


RBK mätning

En mätning som utförs enligt väl och tydligt definierad mall som upprättats av Rådet för Byggkompetens och där mätningen genomförs av en RBK auktoriserad fukttekniker.

 

Specifik fläkteffekt (SFP)

Summan av eleffekten för samtliga fläktar som ingår i ventilationssystemet dividerat med det största av tilluftsflödet eller frånluftsflödet, kW/(m3/s).

 

Termografering

En mätmetod med hjälp av en värmekänslig kamera kan fastställa byggnaders värmeisloring, köldbryggor, värmeslingors placering samt läckage mm.

 

Torktidsberäkningar

Beräkningar som utförs i samband med valet av betong för fastigheten för att erhålla tidsåtgången som kommer behövas för att betongen skall torka. (se även uttorkningsberäkningar)

 

Täthetsplan

Den plan som tydliggör byggarbetet för att erhålla lufttäta fastigheter enligt upprättade och satta energikrav. (se även lufttäthetsplan)

 

Täthetsprovning

Det arbetet som utförs när man tryckprovar en lägenhet eller fastighet för att med provresultat erhålla vilka värden som fastigheten eller lägenheten ger ur energihänseende.

 

Uttorkning

De flesta byggmaterial innehåller från början byggfukt. Denna fukt kommer under en lång tid efter färdigställande av byggnaden att torka ut. Ibland finns inte tiden för att uttorkning skall ske på naturlig väg och då tar man till avfuktningsmaskiner som hjälper till att påskynda uttorkningsprocessen.

 

Uttorkningsberäkning

Beräkningar som utförs i samband med valet av betong för fastigheten för att erhålla tidsåtgången som kommer behövas för att betongen skall torka.(se även torktidsberäkningar)

 

Väderskydd

Olika material och hjälpmedel som används för att täcka över känsligt material eller byggområde för att undanhålla fukt i största möjliga mån.

 

Verksamhetsenergi

Den el eller annan energi som används för verksamheten i lokaler. Exempel på detta är processenergi, belysning, datorer, kopiatorer, TV, kyl-/frysdiskar, maskiner samt andra apparater för verksamheten samt spis, kyl, frys, diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat, andra hushållsmaskiner och dylikt.

 

Tillbaka till toppen av sidan